Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ett minne av en bekant...


Ett minne av en ärrad själ och blåslagen kropp

Tänk så fel ett barn kan bli behandlat,
Hur deras öde kan gå så snett
Bara rakt neråt trillar några
För aldrig rätas vägen upp


Hur kan föräldrar
Beté sig så hemskt mot sitt barn
Hur kan man sparka på någon
Som redan är så skadad?


Han var inget skadat gods
Som ni kunde göra vad som helst med
Han förtjänade mer än ni
Men ni behandlade han inte som en människa


Jag hoppas ni är glada
För att han är borta nu
Undrar om ni ler
På tanken av eran slagna son

Er son som ni behandlade som skit
Er son, som ni förstörde
Er son, som ni gjorde illa
Er son, som ni drev

Till att hänga sig själv.









Fri vers av SvaldAvEvigheten
Läst 401 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-06-16 15:48



Bookmark and Share


  Yvonne
Verkligheten är hemsk, grym och ofattbar. Starkt att sätta detta på pränt i en dikt. Jag uppfattar dikten som en återupprättelse för det stackars barnet.
2007-09-06

  Abandoned
den gör ont, så sorlig är den, ändå underbar
2007-07-11

    JJ VIP
En dikt som vrider sig i bröstet....ibland är verkligheten så hemsk...Mvh. JJ.
2007-06-16
  > Nästa text
< Föregående

SvaldAvEvigheten
SvaldAvEvigheten