Solens kvinna
har lämnat hus efter annat
för att finna en vrå
där hennes tankar
kan få ro

En plats för tankar
att studsa
burna av kvällssolens sken
där på toppen av karga klippor
ter sig livet lika självklart
som solens glöd
i spegelblankt hav

Långt färdas hennes blick
söker havets man
deras känslor lever i varje våg
och tankar förenas av vinden

vind som knyter samman orden
till den helhet
där båda äger varsin halva