Du och jag vore inte vi
om vi inte levde i kaos
Du och jag vore inget alls
om skapandet inte fanns

Kryssar fram i bråten
allt som kan vá bra att ha
Och vet att utan visioner
finns inget du och jag

Du blomstrar då idéer flödar
Jag vissnar då drömmar dör
Tillsammans blir vi en urkraft
som kaos av tillvaron gör

Som tornado passioner sveper,
rycker upp, drar med sig allt
Men i ökenvindar finns värme
trots blåst är det aldrig kallt

Så jag inväntar nästa vindpust
som lyfter från vardaglighet
Långt från försiktighetsropen
vi båda brinner och vet

Att visst, vi kan ramla och slå oss
det bjuds ingen garanti
men tog vi inte chansen
så vore det inte vi...