I sorg över det som inte var
ströp han sin längtan

\"Kom ljus - kom vind!\"

Med egna händer om hennes hals
och ögonen i glömska

I sorg över det som inte var
berövat allt hopp

\"Kom ljus - kom vind!\"

Han låste henne naken in
i mörkt och syrefattigt rum

I sorg över det som inte var
begräts förlusten

\"Kom ljus - kom vind!\"

DÅ sprängde hon förseglad dörr
- och vindar blåste rent ... i instängt rum