Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så mycket ömhet bara av åsynen av en hand...


Handvila


En hand
så gyllenbrun och valkig
Fram över hårbeklädd handrygg
söker mörka livsflöden sin väg
- där handen vilar på täcket mitt

En man
så utmattad och sliten
Från mjukkyssta läppars rundning
hörs återhämtningens andetag
- när kropp tungt vilar mot underlag

Förenad
din hand i min jag smeker
Nogsamt varje fingerled och veck
Av hett blod och värme mjukas helt
- där arbete gjort kylslaget stelt

En suck
så bottenlöst och äkta
Överflöd och tomhet förenad
och bort jag flyter på sömnens våg
- med hand helt sammanflätad med din







Fri vers av ÅsaLena
Läst 611 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2007-08-08 16:50



Bookmark and Share


  Eline.P
ömheten lyser genom din dikt. Tänk att händer kan väcka så mycket känslor. Minns min mors blåådrade, vilsna, overksamma och genomskinliga händer de sista åren som väckte så mycket vemod och kärlek.
2007-09-01

    Sony
Oh..den gick rätt in i hjärtat på mig..bokmärker!!!
2007-08-09

  thyra
Känslosamt vacker!
2007-08-08
  > Nästa text
< Föregående

ÅsaLena
ÅsaLena