Jag sökte upp en gammal och klok man,
kunde någon ge mig svar var det han.

-Har du tid att svara på de frågor jag har?
-OM! Tid är det enda verkliga som är kvar.

-Varför är du ensam på äldre da´r?
-Misstaget jag en gång gjorde var:
att inte alls bry mig
när någon brydde sig.

-Har du någonsin ångrat vad du gjort?
-Nej men vad jag lät bli ångrar jag stort.

-Vad är din högsta önskan? Berätta.
-Enkel fråga. Det är just detta:
att göra om det val som blev fel
så jag hade levt mitt liv som hel.

-Har du flera frågor att ställa,
så gör inte det, snälla.
Du får mig att minnas något jag glömt,
en tid då mitt inre på känslor var tömt.
Nu kommer allt tillbaks igen,
minnet av en konstig, svår vän
jag hade för längesen,
någon jag älskar än.

-Då vill jag tacka för att du ville ge mig svar.
-Ingen orsak, tomma minnen är allt jag har.
Våga finna tvåsamhet, du unga mö.
Du vill inte som jag ensam dö.
Många är vi som kärleken flytt
men du måste våga på nytt.
På första försöket lär sig ingen att gå,
alla är ämnade att leva i par-två och två.
Du lilla tös, dina tårar bildar snart en sjö
så gå nu söta du, utan att ta adjö.

Visdoms orden han sa - jag lyssnade på dom,
för den mannen visste vad han talade om.