Måste nog erskänna

att jag ibland

glömmer

er smärta,

som har krossat

era hjärtan

och

all framtid.

Men någonstans 

bland

all förtvivlan

över livet,

 all stress

och vardagliga rutiner

så finns ni inom mig.

Måste nog erskänna

att jag ibland

glömmer att ni inte

somnar om nätterna,

och att alla era tårar

har

tagit slut för

längesedan.

Men någonstans

bland all

min skratt

och middagarna med familjen,

så önskar jag

att vi kunde

dela maten

med er.

Palestina