sågspånsdamm leker i dimmigt solljus
tränger genom frostrosors kristaller
i ett hörn spelar vinddraget på en gammal banjo

på knarrande brädor ligger en livshistoria
uppslagen söndertrampad beskådad
en sommar från förr då flickan fortfarande ler

banjons hesa röst dämpar tystnaden
men ingen ser flickan kippa efter andetag
inte heller hör någon sorgen eka i hjärtats tomrum
det är tystnaden av en dag i ett kyligt december
och tårarna är bara förvirrade regndroppar