När rötterna sjönk
och nu
när ismarker tröttnat
på att aldrig smälta bort
vill jag bädda om din skönhet
bedyra dig min evighet
av kärlekens sanna aura
ömt vill jag lämna dig
åt sagornas trygga värld
i nattens goda sömn
utan spöken eller mörker
och då
när rötterna bara sjönk
allt längre under jorden
svek jag din varma goda själ
förråde blomknoppars tjusning
hindrade regndroppars fall
men nu
ska skiftningarna väcka upp
så trötta ögon öppnar sig
när ismark förvandlas till sommaräng
har naturen hittat hem
och vi blir ett med den