Saknadens tortyr
idag hade varit din födelsedag
jag darrar lite mer
av hjärtats tunga slag
känner hur jag tonlöst faller ner
några enkla ord till dig
är inte nog
dock allt jag har nu
för du dog
orkar inte ens skriva
något vackert eller bra
finner inte de rätta orden
men du är med mig varje dag
detta är mer som ett brev
än min vanliga poesi
just nu struntar jag i hur det låter
för mitt hjärta så kraftigt gråter
kan inte sortera
placera eller organisera
just idag gör det lite för ont
för att röra vid
samtidigt vet jag
det har inte gått lång tid
någonstans la jag såren
sorgen som fanns däri
kanske gick det för fort
eller släppte jag rättvist dig fri
men denna dag kan jag ärligt säga
jag bär sorg djupt inom
för den vän jag miste
som jag aldrig mer får hålla om
för den röst som tystnade
alldeles för tidigt
för alla du lämnade kvar
som saknadens tortyr har lidit
önskade ge dig en mindre trasig värld
vackrare än den du tog
så vacker som när du log
du kunde välta bort skuggor åt andra
trots is i din egen själ
men vet du att jag försökte samma
jag ville dig mer än väl
min vän
plågan är värre än någonsin idag
vill skänka dig min tanke
dela samma andetag
så du alltid känner
att du är kvar i mig
och jag i dig