Gransriskor ruskar darrande sina barr i vintervinden.

Mor och jag var på gammelmorfar och mormors grav idag och lade iordning granriset och bad årets julbön till dem. Sedan gick vi till torget och mötte Clara. Vi inhandlade grönkål och andra väsentligheter till julbordet.

Far var och hämtade skinkan som Sven-Olof har rimmat. En jättestor skinka. Jag undrar hur vi ska kunna äta upp den.

Och...kära dagbok. Vet du vad som hänt. Jag tror inte det är sant. Jag tror jag drömmer. Far har sagt att jag ska följa med honom på en affärsresa. Vi kommer att åka med ett fartyg som lämnar vår hamn strax efter nyår. Vi kommer att färdas ner till Amsterdam. Jag kommer. Jag kommer. Jag kommer att få träffa Gustav! Vad han ska bli överaskad. Far såg på mig att jag blev över mig av glädje. Han log åt mig och kramade mig. Han sade att en båtresa kan vara tuff. Man vet inte hur vädret är nu på vintern. Det kan hända att man mår illa. Det gör inget om jag mår illa. Eller får salta stänk i håret. Jag kan göra vad som helst för att få komma ner till Amsterdam.

Nu ska jag fira jul med glädje och en längtan.

Nu är det dags att lägga kristyr på pepparkakshjärtan.