I fjärran…
… växer,
växer själen min
kornvallmo och rosmarin!
Bakom gröna berg
behöver ingen, vingar
dansa alla får
orden flyter fram!
… hjärtat slår
slår fort för ditt, minne av
rostat bröd och honung!
Bohemer ritar poesi
verser ristad i stenar
äldre än tiden
som noter i melodin!
I fjärran…
… vatten kysser dig, kristallklar
silverflod, naken
blod rusar, blå konung!
Händer vilka flätor
framkallar känslor
asfaltens blomma,
mellan sidenlakan!
… drömmar är nu
brisens tankar från ingenstans
verkligheten och smekande rörelser!
Våra hemligheter
blåser livets källas energi
leendet i dina ögon
föder och matar magin!
I fjärran är vi
så nära sublimering…
Oändlighet!
I fjärran älskling
älskar våra sinnen som gudar
saliga
vågar vi lär oss, av varandra
verbet – \"förevighet\"!
© MP-havsbris/2007