från tusen slott och kojor
hörs tusen gurglande skratt
bland tusen tårar och tusen skrik
trots att det sedan länge är natt

när tystnaden har lagt sig
över festglada hus
smyger tusen ungar upp
och blåser ut alla ljus

och låser alla dörrar
sätter var sak på sin plats
för någon måste vara vuxen
när de vuxna tar rast

tusen och åter tusen barn
som vet vad som menas
med att leva i ett missbruk
som inte är deras

som inte vill ha sommarlov
och inte längtar till helgen
som får ångest och magknip
inför lördagskvällen

tusentals små människor
som vill så mycket mer
än att ständigt bygga upp
vad andra ständigt river ner

som har mängder att säga
men inte vågar störa
som älskar och hatar
i en osalig röra

tusentals barn

som vet att utspilld whisky
är tjockare än vatten
och precis hur jävla kallt det är
i skogen om natten

tusentals barn

i varenda liten stad
i alla världens länder

som passerat tusentals ögon
och tusentals händer

och ändå inte blivit hittade

några letar upp sig själva
och borstar av sig allt som förstör

vissa hittar sätt att överleva
andra lär sig aldrig hur man gör