Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Beyond oblivion.



Händer som händer

 

Det var något med hur han hade knutit halsduken, hur han reste sej upp ur sitt vardagsrum ut mot perrongen eller helt enkelt de där uppknäppta knapparna. Igen. Tryggheten från bröstkorgen. Han log mot mej och berättade. Helt lugnt och med sådan värme att jag för ett tag trodde att han precis hade haft händerna över en eld. Men den enda eld som kunde skönjas var den innanför hans matta ögon. Jag lutade mej mot den och berättade allt.

 

Jag sa, jag är en hel arme utan vapen.
Han sa, om alla vore som du skulle hela vår stad ligga under ett rödaktigt skimmer.

 

 

 

Vi började och slutade där,
snuddande vid något långvarigt
narigt, varligt

 

 

 

 

 

 

 




Övriga genrer av Bubamara - Maria Zakrisson
Läst 1645 gånger och applåderad av 24 personer
Utvald text
Publicerad 2008-02-05 22:00



Bookmark and Share


  Göran P Rödholm
En så beyond oblivion fin text.
"jag är en hel arme utan vapen"
En sån rad bara faller man för.
Jag förstår stjärnan.
2013-01-28

    born-on-a-train
jag suger i mig varje ord.
2012-06-13

    Noomi
lutar mig tillbaka.. njuter..
läser igen..
ger händer fulla av stjärnor
för denna..
2008-09-09

  Mikael Lövkvist
Vackert berättat. Dina ord känns närvarande.
2008-07-23

  ordterroristen
med mycket smakfullt språkbruk, tilltalande upplägg som håller uppmärksamheten och sparsmakad, stillsamt njutbar berättarton kan jag inget annat än att njuta. Det handlar om formuleringar: \"Jag sa, jag är en hel arme utan vapen. // Han sa, om alla vore som du skulle hela vår stad ligga under ett rödaktigt skimmer.\" samtidigt som det handlar om dina berättarval \"Han log mot mej och berättade. Helt lugnt och med sådan värme att jag för ett tag trodde att han precis hade haft händerna över en eld.\" du väljer att komplett ignorera det han berättade, det intressanta ligger inte i hans ord. det glädjer mig att du gör det, tack!

Du kan säkert gissa dig till att den här är bokmärkt av mig numera, men jag tänkte att jag skulle säga det ändå. Tack för läsningen, och återigen extra stort tack för språkbruket!
2008-04-10

  Rachel Roth
visst är det märkligt hur ett möte kan börja...att plötsligt så är det något alldeles särskilt. Så tycker jag också om din text...den har det där...
2008-02-27

  Simmerskan
att läsa ditt verk är som att låta en bit mörk choklad få smälta på tungan. Jag kan inte annat än att utbrista i ett \"helt underbart!\". Dina ord har en förmåga att klistra sig fast och måla upp vackra inre bilder...tack för läsningen
2008-02-26

  arie
beyond!
2008-02-26

  arie
här från min utpost så tycker jag faktiskt att den delen av staden jag bor i ligger under ett rödaktigt skimmer...

man kan se det som en vag rodnad
där vid stadens ytterkant söderut...

snuddar vid något
varligt
varligt

tack för en underbar text
2008-02-26

  hurt and broken
Underbart fångande skrivet!!
2008-02-13

  aberatio
Det här är väldigt väldigt vackert!
2008-02-08

  Nina V A
Ibland blir jag matt, oftast bland böckernas poeter men nu också även här, fantastiskt fian.
Det är som lenaste linjer mot kind och rusande i kroppens omlopp, jag rör mig mellan djup o highs o känner att jag vill stanna inom denna filt av magi, tack!
2008-02-08

  Sanningsägaren VIP
Förlåt mig


fullkomligt underbara ord

*bokmärker*
2008-02-07

  sister mary
Mm, starkt och känsligt om det som inte låter sig fångas så lätt, om det fingertoppars rörelse i attraktion och trygghet.
2008-02-06

  katt.inc
Denna text är mycket, mycket bra. Språket flyter fint och det känns nästan som om man hamnar rakt in i en film så starka bilder ger den.
2008-02-06

  Ulf Lagerholm
gestaltningen känns observativ, ett séende som på ett milt vis ledsagar läsaren, lämnar öppningar för ett medskapande, och sådant hantverk brukar ju alltid stå sig;

*Vi började och slutade där, snuddade vid något långvarigt narigt, varligt*
2008-02-06

  Daniel_78 VIP
Maria
2008-02-06

  Burn
jag älskar den här texten! \" Men den enda eld som kunde skönjas var den innanför hans matta ögon. Jag lutade mig mot den och berättade allt.\" - vilken bild!! vilken magi.

o den sparsmakade tonen. o den så välbalanserade versindelningen, o suveränt med sista versen högerdragen.

du är så bra på detta med spänningar i berättandet, med lagom dissonans o tät ton, du håller ihop det väldigt tajt, det gillar jag .
2008-02-05

  Leif Furstedt
En vacker form med vackra tankar i ord. Stillsam, njutbar och läsvärd.
2008-02-05
  > Nästa text
< Föregående

Bubamara - Maria Zakrisson
Bubamara - Maria Zakrisson