gentlemannen, kvinnorna ville närvara
yrkeskarriären som satt sina spår
rakryggad , prydlig, noggrann
karisman talade

\"rektorn\" viskades det
med sitt ursprung
brast det ibland
pekfingret i skyn

förmaningar och tillsägelser
bet ej på denne man
språket hans vapen
förvillade, slingrade, argumenterade

villrådigt åsågs katastrofen
Erland hördes kvida i buskaget
efter dråplig färd
över parkering och väg

lossat på bromsen
under kaffets lugn
gett sej iväg
utför backe, förbi parasoll


idag syns staket
men ingen Erland
vad hände i mannens tankar
saknades spänning och stimuli

hade han aldrig fått bryta en gräns
ett liv innanför ramarna hade levts
upprepade gånger plockades han upp
borstades av och tröstade

äventyr i lagom dos
våga följa sitt hjärta
inte alltid va så klok
aldrig för sent
revansch på ålderns höst