jag känner pulsen stanna
och drar den ur mig som
ett livlöst snöre

snurrar den några varv
runt mitt finger när jag
stirrar på min blanka sida

jag andas ut den sista luften
och med mina läppar kysser
jag det sista syret

apatiskt ekar tankarna mellan
väggarna och slår hål på mina
ådror och pressar ut mitt blod

jag särar bestämt på mina revben
griper tag i mitt hjärta och
rycker ömt och brutalt bort det

värmen lämnar fläckar på huden
och i pannan pärlar sig svetten
och rinner ner för min haka

jag öppnar munnen och låter själen
krypa ut och springa över pappret
tillsammans med alla bokstäver

jag störtdyker ner i texten
och landar tryggt och vant
känner mig hemma
äntligen hemma

jag möter dina ögon när de rullar
över textraderna med bilder av
mig på sin näthinna

jag ser dig

precis nu

när du läser



det som finns kvar av mig