hjärtslag
du-dunk
hörs ur din mjuka tröja
och jag trycker örat tätt intill

det svaga kittlandet i min handflata
när jag drar den genom ditt hår
jag vill aldrig sluta

tårarna i dina ögon
när de tre inledningsackorden börjar spelas
ditt sätt att aldrig släppa bandyklubban
när du väl tagit den

och förtvivlan
som gör att min röst skakar
när jag säger till dig
att det inte är
lönt

för du älskar ändå inte mig
och du nickar

vi vet ju
ändå
båda två