hon rör vid sina avhuggna kedjor
vänder huvudet för första gången
reser sig och masserar sin stela kropp
famlar skönhetsdrogad genom mörkret

vid grottans utgång
förblindas hon av ljuset
från godhetens eviga sol

medan hon dricker och dansar
viskar skönheten
åt henne att
vända tillbaka mot skuggorna

hon är där igen
lossar de tunga kedjorna
förklarar skuggorna
på väggen
deras verkliga skönhet
och sin skumma blick