Duvan

 

Hon är duvan som fattar eld
i sin strävan för kärleken,

hon är fredsduvan som lämnar
krigsdrabbade sår i sina vingslag.

Hon är flickan oförmögen att älska
ty hon är facklan i det eviga mörkret,
blind för sin egen spegelbild.

Fri vers av isabel louise
Läst 562 gånger och applåderad av 23 personer
Utvald text
Publicerad 2008-05-04 20:03

Skriv ut
Spara som PDF

wildrosen MVG....applåd 2009-02-20

devilsangel Grattis vännen till en guldplacering! Där hör den hemma :)) 2009-02-19

glasblåsarblå oj! glad att jag läste den här, helt klart det vackraste jag läst någonsin. <3 2009-02-19

Berit Robin Lagerholm Andlöst vackert 2009-02-19

devilsangel Oj! här griper du tag i mig enormt...starkt och nära skrivet..med så utåt enkla ord men så stort inuti...du säger så mycket och jag är berörd! bokmärker detta, tack! 2008-05-15

Flickan utan vingar Vackert :) 2008-05-06

Maria Zena Viklund fantastiskt vackert bildspråk, applåder! 2008-05-06

Hapalochlaena Fantastisk! Applåd! 2008-05-04

Michaela Dutius Otroligt vacker- poetisk och målerisk...ser den röda blodet mot de vita duvvingarna medan jag läser. 2008-05-04

Larz Gustafsson Vacker och melankolisk samtidigt. Jag tror att man kan vara blind för sin spegelbild av många orsaker.Och frågan är ju vilken som är den sanna bilden... 2008-05-04

ej medlem längre WOWWWWWWWWWWWWWWWW, underbart, applåderar, applåderar och bokmärker! 2008-05-04

opheliavampira WOW inga kommentarer är värdiga nog APPLÅDER 2008-05-04