Klockan är tolv,
var är han?

Gråter mitt hjärta, och
jag kan ej ge dig solen
bara mitt liv
endast min hand
som du kan nå, frivilligt
efter att har viskat
ditt namn, vimmelkantigt...
I mina fingrar, det doftar
synd, vårens dröm
har nu börjat, vad vet du
så mycket av frid
väntar den... radband!

Jag hör, känner
din hud möter min
sinnen kysser
min längtans skam
långt dit, ingen kan tro
bara få äga mirakler
tillträdet fram till oss
bara vi utan orden,
egga, låt den bli
löften, som står bi...

En minut, mitt krucifix,
kan vara för sent
ett livs dröm slut
när du kommer
inte i tid, daggen
av ljumma droppar
omfamnar dig, ute
är du mig otrogen
mot löften du tappar
på kalla stenar, aska
du trampar på, landsväg
från glömska!?

Glöm inte
att komma ihåg mig
på livets berusade gator
i stads nätter och dylika
under svaga stimma
gamla slitna, linor av
schlagertexter, lika
vilsen i morgondimma
när du hittar hit,
tillbaka hem...

Midnatt,
vem tänker han på
väg till vilka armar?
Inte mina då
men kunde ha varit…
Vill inte vakna, darrar,
det gör jag visst
inatt ska vara långt
ensam i mörkret, pina

kom hem!!


© MP-havsbris/2008