Kanske också jag är en ängel
som bränt mina vingar -


något där uppe
rör sig i molnen;

en liten blå fläck
i den otympliga gråa massan


(just nu viskar)
ett minne av skirt nordligt ljus
i en tröstlös bilfärd genom natten

musiken 
var då som nu
Goin' Ahead och Travels;

de går igen när tröttheten
blir tung under kvällarna

(och där igen)
minns jag min familj
likt ett arpeggio i snö
som inte vill fästa i någon grundton



Jag kan inte minnas
det där du sa,

när vi satt en augustidag
på ett övergivet torg i Falsterbo

(var är du nu)

Sommaren drog bort sitt sista löfte
från våra nyss ungdomliga bröst

I vardagsbruset hörs ibland din röst;
dess vemod i ett ärrat hårt skal

Goin' Ahead

Det är märkligt när katastroferna
visar ett skimmer över okända stigar



Molnen är inte desamma längre;
endast samma blå fläck
visar sig där man minst anar

(jag tror det var det
som jag försökte säga då)


Travels, my friend...