vem är du
undrar jag ibland

du som visste precis
att det var dags
att ingen tid gick att förspilla

jag stod emellan
slutets portar
livlöst suckande
med bröst av sten

men du fanns
du kom
och allt förändrades

vem är du
som seglar utan vind
genom varje orkan
utan att släppa mig
ur din famn

som med röst av silke
vaggar mig till sömns
som med leende av
ömhets mjuka nyans
vänder sorgen
till största glädje

vem har sänt dig
valt ut dig just för mig
dina ord är mystiken
som lugnar mina stormar
dina händer magiken
som tänder varje eld

det slocknade får liv
av närhets ljuva flämtning

vem är du
som utan regler
tog mitt hjärta
in till ditt

som visste precis hur
när så många försökt
men aldrig lyckats

det spelar ingen roll
det finns inga svar
du undrar samma sak

så vem vi är
vad vi blev när vi möttes
är en olöst gåta
som inte kräver svar

något hände
allting stämde