Jag tar tiden i halvtimmar,
Eller minuter?
Vilket som.
Det som känns bäst.

Om man delar in livet
i stunder, korta.
Blir det tillslut en slags
värld.
Är det min?

Många stunder på ett dygn
Kan bli så mycket liv under en dag.
Eller ingenting alls.

Det tinar små droppar
En och en i taget.
Det tar väldigt lång tid.
Inom mig är allt fruset.

Att göra det lätt att lämna
Men inte att komma tillbaka.
Att våga, ändå, vinka er iväg,
Är det moderlighet???

Överleva. Tillslut..