På min sida här på poeter.se har jag samlat en hel kollektion med glasögon och solglasögon. Mina texter, mina ord; olika glasögon, beroende av graden av synstyrka eller synsvaghet. För att som det är allmänt känt, skönhetens sanning eller bristfällighet ligger i betraktarens ögon
- författarens eller läsarens, i detta fall.
Vad jag vill försöka betrakta, jämföra, beskriva och försöka förstå är det följande fenomen: Fantomtexter. Det har kommit till min uppmärksamhet att texter publiceras, väcker kedjereaktioner och sedan tas bort när de har tjänat sitt syfte eller måhända återuppväckt skribentens samvete eller känsla av det egna ansvaret . Som ett förplanerat terroristdåd med en redan estimerad publik och på ett ungefär kalkylerat antal av kända eller okända förluster och vinster. Till exempel, för några dagar sedan läste jag en text(skriven av en redan känd dagslända som besöker poeter då och då) som var riktad mot en annan medlem här på poeter. Jag kan summera textens innehål med ett ord: Skuldbomb. Nu lämnar jag det här exemplet och går vidare.
Trycker man på knappen publicera är man beredd eller rättare sagt medveten om konsekvenserna, effekter denna handling kan tänkas ha.
Några texter känns precis så: Jag ställer mig med ryggen mot väggen, varsågod och skjut mig men minns att jag har ett vapen i min hand. Nåväl jag går vidare . . .
Skriver man en text som är tänkt att såra och väcka reaktioner från en specifik samhällsgrupp för att sedan försöka "fixa" problemet man själv har skapat; kan jag då utan den minsta tvekan jämföra denna handling men en person som misshandlar en annan person och sedan tröstar den för att bland annat komma den närmare. Samtidigt som man sopar undan beviset från "brottsplatsen" genom att radera texten för att i framtiden kunna locka till sig flera, innan "de faller i fällan". Det här är bara en hastig förklaring.
Jag går vidare till nästa exempel men innan jag går vidare vill jag ge ett konkret exempel. För några veckor sen, en text om våldtäckt skrivs utan det minsta spår av empati för offret och gärningens ansvarig samt offentliga svar på kommentarer med syfte att väcka ännu flera känslomässiga reaktioner . Omskakande kommentarer skrivs, de mest hjärteskärande tas bort av vederbörande. Vad hände med dessa människor? Vem tröstade dem när de knäcktes och grät bakom datorskärmen? Vart ligger mitt ansvar i det hela? Vart ligger ditt ansvar? Det finns en till variant. Texten som är ämnat för att såra, sårar ett antal läsare; sedan tas texten bort och en "finfin" dikt publiceras istället. Jag har skickat min fru på semester, hon behöver koppla av men innan dess slog jag henne i skallen och hon fick 20 stygn. Vem applåderar nu?
Sedan finns de som är födda, uppväxta och dresserade i de finaste salongerna eller tvärtom. Som aldrig fick tillfället att vara någon annan än vad som hade förväntats av dem i den miljö de växte upp i. Här tror de sig hitta det gyllene tillfället att släppa lös känns det som. Släppa lös på andras bekostnad.
- Mamma, kan du ge mig ditt kreditkort?
- Varför?
-Jag har gjort någonting som kommer svärta mitt rykte i våra umgängeskretsar. Eller varför inte, prästens dotter åkte på ett års semester till Schweiz och hon bli tjockare och tjockare för varje dag som går. Nåväl kanske denna jämförelse är inte så lyckad men jag vet inte . . .
Jag tänker att jag vill må bra, må bra och ha ett gott samvete. Om jag hade hållit tyst om det här skulle jag inte må bra med mig själv. Jag lämnar mina ord till er. Här. Hoppas att jag väcker tankar . . . jag verkligen hoppas det. Jag kan skriva ännu mer men inte just nu. Det var allt från mig. Ta hand om varandra.
PS. Jag minns vad jag läser, oavsett om det handlar om mig eller någon annan. När en människa blir sårad blir jag också sårad. När poeter.ses kvalitetsnivå sänks och attraktionens lag gäller. . . de som söker kommer finna vad de söker. Vad är det poeter.se i dagsläget erbjuder? Vilka kommer känna sig lockade att komma hit. Vad är det de söker? Vad är det de kommer skapa när de kommer hit och bli en lika viktig medlem av poeter.se? Poeter.se ger mig platsen att uttrycka mig själv, vad är det jag ger tillbaka till poeter.se? DS