Sista raden jag utgår från att det är den sista till min knarkande dotter.
Jag väljer att andas.
Som texten jag nyss raderade
även om jag inte ville det så
som sista andetaget draget
och sedan modet att gå
Det sista
Det sista
Skriver jag nu till dig
utan dig finns ingen morgondag
inget luft att andas åt mig
Ge dig iväg
slå dig fri kämpa, kämpa!
när steget blir jobbigt
försök att då gå
låt oss stå med dig
Frihet min dotter
är att följa sin dröm
inte kanske utan jag bara måste
Livet min älskade det smeker din hand
och det fattar din om du tror
Jag har skrivit mej rödögt
tagit varje rad till mitt hjärta
jag har gråtit och kämpat
tagit mod varje dag
och jämrat utav en ren smärta
Men idag är den dag
sista ordet är skrivet
sista raden jag väljer att ge dig
Jag ska vänta var dag
önska hopp och sen se
att du finns levande
i vart andetag.
Jag väljer att andas.