Han sitter under ett träd. Tuggar på ett grässtrå. Här har han suttit ett tag och bara njutit av dagen. Bredvid honom står en flaska vin och en korg med godsaker. Han följer hennes rörelser med ett leende på läpparna. Hon dansar i solen. Smeker värmen och sträcker sig mot strålarna. Det är en sådan dag då hon är hög på livet.

Han duckar bakom soffan. Skor och kläder flyger i luften. Hon har hållit på ett tag och nu börjar hon lugna sig. Han vet att hon kommer att skrika snart. Ångesten tar över och trycker ner ilskan. Hon är rasande ena stunden och en spillra till människa i nästa. Alla helvetets kval kommer över henne. Det är en sådan dag då hon är låg på livet.

Han har bett henne om och om igen. Sök hjälp, få något som kan hålla dalarna borta. Hon svarar så självklart att utan dalar inga toppar. Och vill han inte ha henne när hon är på topp? Visst vill han det. Men varje dag på jobbet är en plåga. Hon svarar aldrig i telefonen. Hans oro tär på honom. Vem är hon idag när han stiger innanför dörren?

Han älskar henne utan förbehåll. Hon är en skadad fågel han vill vårda. Hon är en tiger han vill tämja. Och när hon sitter i hans famn och gungar fram och tillbaka med tårarna trillande nerför kinderna tror han att kärleken ska rädda henne. Hans oändliga kärlek för henne. Utan krav står han bredvid och ger henne allt.

Han tror hon ska bli bättre. Bara han finns hos henne. Han fångar henne i flykten bort. Han höjer henne uppåt mot himlen. Han tar henne in i orgasmens vågor och njutningar. Hon säger att hon älskar honom. Att hon inte kan leva utan honom. Det finns bara han för henne, det säger hon i stunder av ömhet och ro.

Han vet redan innan han får beskedet. När hon hoppar framför tåget stannar tiden. Hon är borta. Långsamma tankar flyter inom honom. Han har missat hennes beslut. Lugnet före stormen har varit näring för honom. En bekräftelse på hans kärlek. Han har inte sett. Deras älskog kvällen innan var olik alla andra. Hennes farväl till honom.

Han ser henne överallt. Hennes doft ligger kvar på kudden. Hon talar till honom i hans drömmar. Släpp taget min älskling, viskar hon. Inga toppar utan dalar, minns han. Men hennes dalar hade varit för djupa, topparna för höga. Tiden mellan, då de andades, hade varit för kort.  Hon ville ha luft. Andas fritt säger han när rosen landar på kistan. Andas fritt, älsklingen min.