Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ångesten är vår följesvänn...

Låt oss begrava den tillsammans med sjukdommen...




Min Dotter- Narkomanen del 2

Jag vaknar med ett ryck, undrar vad som väckte mig.

Sätter mig förvirrad upp och så hör jag det igenn...

telefonen...

Dess envisa ilskna signal sliter mig ur min dvala

jag kastar mig ur sängen

känner hur hjärtat bulltar hårt

andas stötvis, händerna klamma av svett.

Sliter til mig telefonen och viskar...

-Hallå?

Inget svar...

hör bara en hjärtskärandes gråt

Jag nästan skriker

-HALLÅ

Knärna känns degiga och svaga

och jag sjunker ned på en stol, sneglar mot klockan, halv 4

Ångesten griper tag i mig, kramar mitt hjärta

vågar inte andas, viskar försiktigt

Hallå är du där?

Är det du gumman?

Snälla svara...

Vad händer, var är du, allt bra? 

Allt kommer i en enda lång sättning

före jag tvingar gråten ned i magen...

 

- Mamma hjälp

En viskandes svag röst når mig

når mitt innre och skickar våg på våg av panik artad ångest

slungar mig, svag og hjälplös ned i en stol

- Mamma han dör, å gud han dör, han andas inte, snälla andas... andas..

Gråten river å sliter i mitt barn, i mig, i oss...

Frågar mellan hennes djupa hulk,

har du ringt ambulansen?

Kan du känna om hjärtat slår?

Är luftvägarna öppna?

Du måste hjälpa han att andas...

 

Jag hör sirenen i bakgrunden

jag hör hennes gråt,

jag hör hur hon sliter

drar han i rätt ställning

hur hon andas och båser, gråter och blåser

andas älskling, andas...

snälla kom tillbaka... andas...

gråter å blåser

gråter å blåser...

- Hej vad har hänt här?

en vänlig röst i allt kaos

-jag tar över nu...

 

-Mamma låt han inte dö, snälla, låt han få leva...

Jag älskar han ju...

 

Jag viskar försiktigt

gumman vad?

 

Vi är i en Park mamma

I en park i Oslo

suget vann

vi klarade inte stå emot...

Han dör ifrån mig...

En överdos...

HERRE GUD MAMMA...

 

Du skriker, gråter, och jag kan inte hjälpa

Mitt hjärta blöder, min själ skriker

ångesten kramar mig hårt och får mig att gråta

Du är 60 mil från mig

ensam med din största skräck

 

Så hör vi...

Han andas nu...

Vi tar han med oss

Han fick en hög dos motgift

och kommer att vakna sjuk.

Vi tar han med oss, vill du följa med?

 

Mamma, jag måste lägga på nu, jag fölger med

förlåt att jag väckte dig, förlåt för att vi skrämde dig

Förlåt för att livet har blitt så här.

Jag älskar dig...

 

Sitter i natten med telefonen mot mitt öra

allt jag hör är den överbedövandes tystnaden efter du lagt på

tårarna fyller mina rödkantade ögon

kroppen skakar

svetten klistrar håret till pannan

Hjärtat slår hårt i bröstet

dunk

dunk

dunk

Sitter i natten å låter tankarna vandra, 

hur länge ska jag orka?

Hur länge ska vi kämpa?

Hur länge ska vi vänta på hjälpen dom lovade oss?

 

Sitter ensam och ser morgonen gryr

solens strålar når inte in till mitt innre

hjärtat känns tungt och ihåligt

Ser frost blommer på mitt fönster

blommar för att dö och svinna henn...

Pip, pip...

Mobilens svaga ljud når mig.

-Hei min älskade mamma, tack för all hjälp i natt... 

Det går bra med oss...

I dag fick vi beskjed att packa, vi åker på behandling.

Ville bara att du skulle veta...

Vi älskar dig så...

Vi ser dig på den andra sidan, när kampen är vunnen...

Tack och kram från oss båda

Ditt älskade Barn...

 

Jag andas

Andas

Andas och gråter

Axlarna skakar i krampaktig gråt

Jag känner lättnad

Men vet att den nya kampen börjar nu...

Kampen för ett liv

Kampen för er två...

 

Tack min dotter, tack för du valde livet

Tack mitt barn, för att jag får följa med

Tack mitt barn för att allt kan bli bra

Tack mitt barn

 

-Tack Mamma...




Fri vers av zinna
Läst 1079 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-12-17 13:56



Bookmark and Share


  Carina Bendix
Verkligen starkt och berörande! En mammas värsta mardröm!! Kram
2013-02-28

  Yrre VIP
Detta sliter i mig då jag igenom samma sak själv.

Allt gott önskar jag dig/er.
2009-11-17

    sårosa
jag ska aldrig börja med det där ... aldrig... för mammas skulle ...

tack för det här fina ! hade vart längre text hade jag stortjutit nu ..
2009-01-11

    Richard Hilton
Riktigt bra skrivet, men ändra bara fölger med till följer... annars riktigt bra
2008-12-17

  stella
Föräldraskapets mörkare sida... Gastkramande!
2008-12-17
  > Nästa text
< Föregående

zinna
zinna