Tänk om jag en dag får blåsa
liv till dig som du till andra
Du som blivit lika sårad
och nu ensam tvingas vandra

Ännu lufttomt oförmögen
när jag dock den stilla önskan
att med tiden orka framåt
Njuta av den nya grönskan

Känna styrkan vända åter
dela med av kärleksvindar
Finna kraft att börja älska
Snabbt upplåsa hindergrindar

Hjälpas åt att hitta vägar
genom helt obrutna marker
Tukta ogräs - hugga slyet
Skapa vackra kärleksparker

Rimlig önskan kan det tyckas
men så svår att få att hända
Sorgens saknad sliter sönder
Den tar tid att börja vända

Så här sitter jag på kammar\'n
slickar såren - gråter mera
Men den tanken kan man tänka!
Då går sorgen att hantera...