så fanns vi i kvällarna
där, bland cigarettröken
och orden vi sade

och vi pratade om hur det var att leva
om att rönnbärens klasar täckte grenarna
det skulle komma frost och kyla i vintern
bistrare mörker än förr
och vi talade om att vi skulle dö

som om vi visste att allt skulle ta slut

vår katt satt i fönstret
slickade sin päls, den där tigerrandiga
speglade sin nos i ett glas rödvin
som redan var vårt tredje

för vi var lyriska
vi var kåta
och vi älskade varandra

jag hade skavsår på hälen
i mina nya skor
hade jag gått samma eftermiddag
hand i hand
hud mot hud
med dig
där land möter hav
och vi frös i hösten

kanske visste jag aldrig att du smakade damm
under den finputsade ytan
att det där bodde en botten

kanske visste du aldrig att jag inte orkade
hålla reda på min såriga tid
att det där bodde en sorg

som om allting var igår
ser jag röken ringla upp i taket
rödvinet som pulserade våra ådror
och katten som skiftade färg i fönstret

så kunde våra ord bilda poesi
sätta fart på våra känslor
men vi sladdade av vägen
låg där i det blöta diket
som luktade fränt av mylla
och vi älskade en sista gång
hett och vått
så fanns kvällarna
utan varandra
ingen närvaro
endast kalla drag
skavsåren blödde ymnigt
där land möter hav

jag minns hur du doftade
strax efter att vi hade älskat

och jag saknar det fortfarande