Tänk om de visste
vilka värdefulla perioder de tog av ditt liv
det som inte betydde något särskilt för dem
då
är vad du brottas och försöker komma undan
än idag
att alltid känna sig oviktig
och oduglig


varje dag såg jag
hur de kunde passera, ignorera, retuschera bort dig
helt ur sina minnen
för att slippa se
och jag såg dig stå
på toaletten och gråta


jag såg när du tittade dig i spegeln
när du ville slita bort allt det där
som ansågs fult
allt det där som andra störde sig på
jag var med när du fick utbrott inför spegeln,
inför mig, din egen spegelbild


måndagen kom alltid
och du ville inte gå
men du kunde inte bli förskonad från

hatet från din fiende och
orden som rann nerför din kind

skolan
och du fick alltid höra av de som visste bättre
att det är viktigt att lära för livet


jag såg när du packade ner dina upplevelser
i en ryggsäck som ställdes längst bak
i garderoben
där ingen skulle leta


än idag när jag ser dig
kan jag inte låta bli att undra
hur andra kunde se bort
när du fick slag på slag på slag


att de inte såg
att du grät innan du gick till skolan
att de lät dig förnedras
utan att ingripa


jag vet att du hoppades på någon
som skulle se din förtvivlan på ytan
för vem kan se om man är sönderriven
inuti?


men jag kunde inget göra
jag var den du såg
när du såg dig själv i spegeln