Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hon kunde ju blivit någon annan

 

När hon tagit,

det sista steget,

nedför trappan från vinden,

gick hon fram till,

fönstret.

Ställde sig på tå,

för att se bättre.

 

Tittade ut över,

den bekanta,

trädgårdsgången,

och sa högt för sig själv.

 

Vem är jag egentligen?

 

Äppelträdets nakna grenar,

fick henne,

att dra koftan hårdare,

om sig.

 

Vem blev jag egentligen?

 

Den nysopade,

trappan,

saknade en bit av,

räcket.

 

Vem var jag egentligen?

 

Hon mindes en fager,

yngling,

med munspelet i fickan

och gitarren på ryggen.

 

 

 

Hon ler lite för sig själv.

 

Varför blev jag,

just jag egentligen?

Jag kunde ju blivit,

någon annan.

Vem som helst egentligen.

 

Hon drar för gardinen,

känner på elementet,

och rättar till glasögonen.




Fri vers av Miss Mod
Läst 560 gånger och applåderad av 43 personer
Publicerad 2009-04-05 21:03



Bookmark and Share


  Maria T
Och så går livet vidare med
den som hon är i dag
2009-05-06

  erkki
Väldigt fint! Först tror man det gäller ett litet barn, sedan något mera vuxen, äldre osv. Perpektiven förskjuts men den viktiga frågan är densamma. Ett genialt grepp!

Så borde själva frågan ha större utrymme i etern! Vem är jag? Jo, mina föräldrars barn, färgad av deras miljö, gener, egenskaper och uppväxt.
Och så allt jag ställt till med på egen hand förstås!

Du också?
2009-04-23

  Kristina Wallbing
Åh, så väldigt fint berättat om den djupaste frågan.
Applåder!
2009-04-19

  När vi blir strukturer
Åh. Mycket nära och väldigt behaglig att läsa. Jättefin.
2009-04-10

  Janjohan
Vem har inte ställt sig den frågan? Igenkännbart.
2009-04-10

  MeAmmie VIP
Detta kallar jag den finaste poesin med allt som hör till!
Du skapar funderingar och sätter ord på meningar och jag älskar vartenda ord! Har följt dig ett tag nu här inne på poeter och du blir bara bättre och bättre! Jag är imponerad och lyckligt förtjust i din talang<3 Fridens/Ammie
2009-04-08

  frantic
Oj.. bara du kan skriva så här bra!
Om rädslan att söka sitt eget jag
för tydligt.. för cyniskt.. för verkligt..
Vill man, vågar man kännas vid sig själv
och acceptera den man är.. hahaa...
-- så glad att jag är för romantiskt lagd
för att våga dra konsekvenserna av mitt
eget (ständiga) tillkortakommande..
saknar ord.. Applåder!!!
2009-04-08

    Bim
..så typiskt oss människor,-att önska vara någon annan istället för att ta reda på vilka vi är,-men inget fenomen,-de som från början känner sig själv,-räck upp en hand,-själv går jag och sätter mig bredvid Ferdinand under korkeken,-du är välkommen med.
tack för fin läsning
2009-04-08

    Al Lanzon
Den här dikten skapar mycket bilder! Applåd!
2009-04-07

  Roula O
mycket bra skrivet!
2009-04-07

  Christine Sabel
Så där tänkte jag när jag var barn, kunde ju varit född i Afrika.. nu vet man liite mer varför man blivit till den man är. Tack för de orden, jag kan se henne...
2009-04-07

  systeringer
En vardaglig text som biter sig fast i mig.
Grattis till placeringen!
2009-04-07

  Mikaela<3
Man kunde verkligen känna känslan bakom orden.
Väldigt bra skrivet!
2009-04-07

  © anakreon VIP
Slice-of-life poetry at its very best.
Applause!
Carl-Erik
2009-04-07

  Svartsilver
denna var underbar och bitterljuv
och nog tror jag vi alla frågar oss denna fråga mer än en gång.
2009-04-07

  Eaglemountains VIP
Jag tycker att hon ska vara den hon är, det passar henne bäst ...... även jag sänder även en värmande kram .....

Grattis även till placeringen bland de fem .....
2009-04-07

  Suzy med punkterna
Så väl skrivet!!!!
2009-04-07

    Bodil Sandberg
Stunden så erhört väl uppmålad ..bilden av henne..hennes tankfullhet..hur hon blickar ner mot gården..och drar koftan hårdare om..känner på elementet

superbt blir min tanke!!applåder!
2009-04-07

  Carola Zettergren
SUPERBT!!!
2009-04-06

  Jean-Michel Orblin
bra skrivet om hur du uppfattar dig själv och du
du är jättego
2009-04-06

  En strimma av guld
Frågorna som ställs känns så väl igen. Du skriver så härligt och jag njuter av Din dikt.
2009-04-06

  Fredrik P. VIP
hon blev den hon blev
bland goda poeter och
det är jag tacksam för.
minns alla frågor som
ställdes i grön ungdom
och fortfarande inte
är besvarade...
2009-04-05

    ej medlem längre
Du behöver en kram-förutom värmen från elementen-Här kommer den............
2009-04-05

  Mr Lindemann VIP
Solglasögonen gjorde att hon såg realistiskt på tillvaron igen

Men inte har hon väl förlorat sina drömmar?
2009-04-05

  Sturesdotter
Åh....så härlig. Alla tankar - och så tillbaka till verkligheten i koftans svepning.
2009-04-05
  > Nästa text
< Föregående

Miss Mod
Miss Mod