Och rönnen föll som furan.

Vandrar vi som
skuggor

Senvinterkväll

Höjdes molnskyar för vår skull?

Jag tog av mig bar
Jag red dig

Viskande vrilknutar
emot min saknadstörst

Bleknande skuggor jagar
nu

Precis som du.

Och solen gled i nedan
mörkret sövde dig.




Jag är vaken och

Jag fryser.

Emot verklighet står
saknad kall.