Inatt fick hon ett namn,

 

 

 

 

det blev Cecilie

 

i silvernatten

med krusningar på havsytan.

 

Hon ger sig plats att andas.

 

Hennes uppmärksamhet är kluven

mellan den egna kroppen

och hennes känslomässiga behov.

 

Nakna fötter,

blek.

 

Cecilie, slår armarna om sig själv

känner lukten av sin egen axel

det är hon

och inte någon annan.

 

Överraskas av sin egen röst,

kämpar mot känslan

av att upplösas

eller falla helt sönder,

mentalt.

 

I utkanten av synfältet,

vem är det där?

 

Höjer försiktigt handen

till en hälsning.

 

 

Fri vers av Miss Mod
Läst 637 gånger och applåderad av 46 personer
Publicerad 2009-05-01 09:26

Skriv ut
Spara som PDF

Månika Vacker! Min första tanke är att det handlar om ett barn. Sedan är jag inte så säker. En mor? En nybliven mor och hennes barn? Någon helt annan? Vackra ord, vackert upplägg. Får mig att tänka flera gånger och ger utrymme för egna tolkningar. För mig - klockren poesi! 2009-07-15

aol underbar poesi 2009-05-22

erkki Jag får associationen av omsorg om en döende människa som nyss döpts, och känner efter vem hon är. Så här i slutet. En mycket vacker bild i sin sorgsenhet. 2009-05-07

Ronny Berk så vacker poesi, silvernatten genomströmmar och berikar, svårtolkad som ytans krusning, varför och varthän vänder vinden som så berör vatten av stillnad... 2009-05-06

Mygg Så fin! Jag känner att hon är skör och bräcklig, lilla Cecile måtte hon få mycket plats att andas! Underbar poesi! 2009-05-04

ej medlem längre Allt jag skulle vilja säga skulle kräva samma enastående poetiska ådra som din-kan dock säga att detta är mer än ord kan beskriva! Suveränt! 2009-05-04

Eva Langrath Så vacker och så ömsint ger många utrymmen för tankar, så gott att hon fick bli till din Cecile Eva 2009-05-03

Epione Bara så..jätte fin.. 2009-05-02

MeAmmie Underbart! Önskar jag åxå vore som Cecilie som , slår armarna om sig själv känner lukten av sin egen axel det är hon och inte någon annan. En härlig dikt som solglittrar och lyser klart i det mörkaste rum! Applåder i massor! Fridens/Ammie 2009-05-02

frantic Håller med alla.. enastående bra!!! så att man bara vill hålla om.. Cecilie Massor med applåder!!! 2009-05-02

Lotti slutet är helt suvärent när hon välkomnar det som är trots att hon kämpar med att falla sönder... Bravo 2009-05-01

Carola Zettergren Jag menar förstås helt makalöst ENASTÅENDE!!! 2009-05-01

Carola Zettergren MER ÄN ENASTÅNDE!!! 2009-05-01

Sturesdotter Välkommen. 2009-05-01

inutimonster helt fantastisk. 2009-05-01

Eva Enjebo/Drugge Du är fantastisk på att ge bilder 2009-05-01

Fånga dagen vackrare än vackrast som lenaste sammet Anna-Karin 2009-05-01

Eaglemountains Underbar läsning ..... 2009-05-01

Roula O en vacker och mycket finstämnd text...gillas skarpt! 2009-05-01

Suzy med punkterna Så otroligt vacker. Texten skulle kunna ha många betydelser och jag fascineras av ditt skrivande. 2009-05-01

Vildand Oj, nu fann jag mina ord i dina farvatten. Älsklig !! 2009-05-01

Njord Dröm eller verklighet? Ett annat jag som fötts ur mörkret? Mycket finstämnd text som andas ensamhet och ändå hopp. Andra strofen är mycket vacker och det är hela dikten också. Vackra och vemodiga som Dina texter är. 2009-05-01