En sengångares lugn

får sig en vilostund.

I trädets högsta topp

för att se när dess krona slår knopp

Allt har sin gilla gång

skynda är ett ord som gör sengångaren vrång.

Men med gott mod och kraft

han njuter av livets saft.

Hans vän är en iller

som ingen tid spiller

han ständigt är på språng

hinner knappt höra på fåglarnas sång

men det är det som så fantastisk är

det spelar ingen roll vem man är när

hur olika man än må vara

det är ingen fara

för vänskap det håller i alla väder

även om man har olika fäder.