jag skriver,

om än raspigt för att minnas barndoms färger

för alla de som dog innan jag hann älska

och för stenarna som fattades i mina gator


skriver för ljusgula skolavslutningar

och för mormors väninna

med nummer 4657 24 68 på arm

för pappas armhår i näsborre när tårar kom till mig

och "för det ordnar sig, gullvippe, du vet"




skriver för det vackra jag aldrig kommer lyckas att skriva

och för nätter jag somnat berusad utan morgondag

för de män vars namn jag inte visste om jag tyckte om

och för de gånger jag snusat ett otrimmat skägg





jag skriver för polen och för bulgariens ljusgula lakan

och för kvinnorna som fått nare när de skrubbat zink

jag skriver för pengar som är slut den trettioförste

och för ungar som lärde mig fånga en dag


jag skriver för cellgift och tankekraft

cellomusik på balkong när det skymmer

, för de poeter jag förälskat mig i

och för de jag aldrig visste hur att stanna

skriver för att jag ännu vet hur att älska

och för gräslök på knäckebröd när klockan slår sju




för att galen är ännu ett sätt att överleva

och att leva betyder ännu mer än så

för att ljung när den blommar blir bädd



och att jag når dina fingrar i himmelen där