Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Version 1.1



Odlingsfrågor

Jag skriver av mig längtanssorgen
Förbannande all jävlig ensamhet
Jag skriker ut i universums mörker
allting jag lärt men inte vet

Jag sedan skänkes ljus och hopp
så mycket större än min lilla bön
Hur skall jag då förvalta det?
Hur kultiveras dessa frön?

Hur driver man dem framåt uppåt?
Hur vattnas deras arma grodd?
Täcker man för vinterkylan?
Skall de stagas med en snodd?

Med lätt och darrig oroshand
jag pysslar hortikulturellt
Vet någon kärleksfull person
om de skall vinterbo i tält?

Så gigantiska de är för mig
de nyfunna och skröpligt små
Hur vårdar man till blomning säg?
I vilken jordmån skall de stå?

Räcker det att lyssna riktigt noga
efter hjärtats inre stilla röst?
Vågar man så slutligen att lita
på den vita gnistan i sitt bröst?




Fri vers av Cinemiracle
Läst 350 gånger
Publicerad 2005-09-21 21:30



Bookmark and Share


  Rublev
Med denna lekfullt allvarliga och skönt rimmade dikt
fångar du in en av tillvarons viktigaste omsorger.
Den att mitt i livets stress och ansatt av alla måsten
ändå vårda sig om de ”skröpligt små” frön och ”deras arma grodd”.
Att förvalta det livsviktigaste, som nästan omärkligt
och mot alla odds, vill genomsyra oss...
Att bry sig om jordmån och väderlek...

”Så gigantiska de är för mig
de nyfunna och skröpligt små
Hur vårdar man till blomning säg?
I vilken jordmån skall de stå?”

”Räcker det att lyssna riktigt noga
efter hjärtats inre stilla röst?
Vågar man så slutligen att lita
på den vita gnistan i sitt bröst”

Ja, jag tror att den rösten, är tillitsfull
om den ”doftar både frö och fullkomning”.
Allt äkta tål att prövas, ja, vill genomlysas!
Den inre rösten må pröva fröets äkthet...
Fröet må pröva den inre rösten klarhet...
Och allt må ha sin rot och riktning
i den kärlek som övervunnit
allt svek, allt mörker och all jävlig ensamhet.

[Prövar en variant:
”Vet någon kärleksfull person
om de skall bo i vintertält?”]
2005-09-22
  > Nästa text
< Föregående

Cinemiracle
Cinemiracle