Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När en anhörig sjunkter in i demensens mörker...


När minnet sviker

Stundtals blir hennes blick helt tom
Andra gånger intensivt sökande
- och ibland ändlöst sörjande

Ett sökande efter bekräftelse
Ett famlande efter fotfäste
då den skrämmande insikten gjorts
att hon inte känt igen sin egen son

- Kände du igen mig, då när du såg mig i lägenheten?
- Vad menar du mamma, svarar han
- Ja, visste du vem jag var?

Ett försök att lappa ihop
en fragmentarisk minnesbild,
förankring i en upplöst identitet
"Om jag inte minns dig,
betyder det att du också har glömt mig?"





Fri vers av ÅsaLena
Läst 679 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-05-21 18:09



Bookmark and Share


  Yrre VIP
Här i mitt hjärta är känslan bruten
men mest av allt
gråter jag.

Kram!!!
2009-05-23

  LittleEm
:( Vilken hemsk insikt. Det är i sådana stunder man får trösta sig med de minnena man ändå har kvar. Sedan visar hon, i sin förtvivlan, att kärleken för sin son är oerhört stark!
2009-05-22
  > Nästa text
< Föregående

ÅsaLena
ÅsaLena