Jag ramlar, även jag.

Blir till ett ångestknyte att sätta
på gamarnas middagsbord

Min enda tröst är att jag säkert inte smakar gott.

Ändå önskar jag ljus dag och andra ord, andra meningar och..

en annan ångest inuti för

värre än så här kan det inte bli.


Hugg mej i bitar hacka mina inälvor, mosa mina lungor
men fan ta dig




Fan ta dig om du sargar min själ


Låt mig frossa i nattmyggor och ilskna ettriga knott och låt mig vandra mig lugn

Tills jag vandrat mig bort








alldeles bort



























Hitta mig inte åter igen


















Ty dagen saknar ljus och jag är så förbannat



förbannat



ledsen.