Bredvid mig

Så sällan jag
sätter mej ner där

vandrar oftast så
långt ifrån

Men dagar jag närmar mig äppelstigar
gör jag det.

Jag vet att du önskar mitt kompanjonskap men jag är så dålig på sånt och mina steg går så sakta att jag själv får springa några extra hopp för att hinna ikapp.


Lägg din aska i mina händer så ska jag strö den över fruktträdgården.


Tala inte.

Tystnaden är nog i sådana stunder.




Där kärlek växer.