Remsor av bortglömda trasor
vävde hela min dag
genom vart minerat mönster


Jag vet inte hur stort mörkret kan bli

Jag vet inte om gryning vankar dag.

Just nu väntar tiden minut och timma

sanningar kan gömmas så lätt i dimma

Om kind och om haka väver mönstret välkända stråk

slagen pannas sorgesträck

Jag är barmark

inför livet barmark.

Trä dygder genom nålsögat.

Trä inte mig.




Bakom dina ögonlock gömmer ljuset.