Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En dikt om när din älskade ber dig om saker och ting,och att du alltid ska finnas för honom.Du lovar honom att alltid finnas för hand. Men han kan tyvär inte hålla sina löften...


Du bad mig!

Du bad mig att stanna hos dig,för du behövde mig
du sa att jag var dina bästa vän.
Vän på alla sätt och vis.

Du bad mig att stanna hos dig,för du behövde mig
du sa att jag var din älskling.
Den som fick dig att le.

Du bad mig att stanna hos dig,för du behövde mig
du sa att jag fick dig att må så bra.
Mina ord fick dina tårar att försvinna.

Du bad mig att stanna hos dig,för du behövde mig
du sa att jag var dina ögon.
Utan mig så var du blind.

Du bad mig att stanna hos dig,för du behövde mig
jag stannade för det hade jag lovat.
Men du bröt alla dina löften.




Fri vers av Manal
Läst 487 gånger
Publicerad 2004-06-17 20:41



Bookmark and Share


  reback
Jättefint skrivet...gillar upprepningarna och det abrupta slutet.
2004-06-17
  > Nästa text
< Föregående

Manal
Manal