Med en sovböj i håret

 

 

 

 

så där vansinnigt

olustigt

 

stod hon bara där

i lattebrunt gräs

 

 

bländad av

låg septembersol

 

tittandes upp

på rödnade trätoppar

 

hon försökte

laga sömnen

 

hon försökte

bota sin hunger

 

hon försökte

förlika sig

med sin himmel

 

förgäves

 

 

 

numera

titulerar hon sina fötter

 

knäpper

sina händer

 

och ber

ber om lov

mer lov

jättemycket mer

 

 

Fri vers av Miss Mod
Läst 418 gånger och applåderad av 37 personer
Publicerad 2009-09-22 21:28

Skriv ut
Spara som PDF

Per Teofilusson tasse-kraft. Titeln finfin. Ja, det är bra alltihopa. 2010-04-28

Carola Zettergren ENASTÅENDE!!!! 2009-10-23

Catharina Edin Verkligen mycket bra och givande läsning! 2009-10-14

Roula O starkt skrivet med målande ord... 2009-10-13

walborg Ödmjukt och stark text - innerligt tack! 2009-10-13

Epione Underbara bilder du bjuder på här. Lyft på nacken och ge namn åt livet.. Ödmjuka rader detta. Sovböj.."härligt" Tack för fin läsning 2009-10-13

Suzy med punkterna Hom försökte......berörande 2009-10-11

erkki Detta var missmodigt. Men ändå vackert. Det anses ju att förfallet, patinan, har sin tjusning. Du visar här hur det kan gälla, även på ett känslomässigt plan. Stillsamt, tydligt, vackert. 2009-10-10

glittertindra är berörd intill ordlöshet av denna, en stor text om det lilla... 2009-10-07

MeAmmie Har inte varit inne på ett tag och läst dina alster! Men måste berömma dig från djupet av mitt hjärta! Du utvecklas hela tiden och slår mig med häpnad med dina underbart välkomponerade texter! Fridens/Ammie 2009-10-04

stenen/ Yv Ericsson Mycket igenkänn, utan förklaring, Tack 2009-09-26

osynligt- synlig. instämmer 2009-09-25

Berit Robin Lagerholm En gripande dikt som tar tag i en och verkligen berör. Öppet naken och smärtsam. Starkt förmedlande. 2009-09-23

Bodil Sandberg Hon försökte förlika sig men förgäves..och jag tänker kanske aldrig man förlikar sig med allt men väl finner sig djupt - starkt och ger mången tanke - applåder 2009-09-23

Mygg Fantastisk inledning som följer och färgar läsningen. En ansatts att försöka påverka något som inte låter sig rubbas och slutligen uppgivenheten hos den som kapitulerar inför sin maktlöshet. Otroligt stark, som så många av dina texter. 2009-09-22

Eva Langrath Du målar både känslor och natur på ett sätt så att ja ser henne framför mig i det lattebruna gräset anar uppgivenhet och beslutsam styrla på en och samma gång. 2009-09-22

etthjärtaäralltidrött Vaggande ord, tack! 2009-09-22