Jag viskar till skymning

För snart är det natt

Den talar till längtan

Och bara för att

Ljus snart ska blekna

Och svart

Bli ett hem

Växer så frågan

Om förlitan på vem?

Gårdagens under

Bortglömda är

Alla som lever

Förundrar om när

Allt skall förvandlas 

Som allting sig bör

Och om det man river

Inom en så dör