jag skriver

, om än raspigt för att minnas min barndoms färger

det röda i hösten

det blå, i en evig sommar

och det grå, i stenarna

som fattades i mina gator


skriver för ljusgula skolavslutningar

och rader för mormors vän


med nummer 4657 24 68 på arm

för pappas armhår i näsborre när tårar kom

och för " det ordnar sig, gullvippe, du vet "



skriver för det vackra

jag aldrig kommer att lyckas skriva

och för de nätter jag somnat berusad

utan morgondag

för de män vars namn jag inte visste om jag tyckte om

och för dem som aldrig lämnar mitt minne



jag skriver för polen och för bulgariens ljusbeiga lakan

och för kvinnorna som fått nare

när de skrubbat dem rena


jag skriver för pengar som fattas den trettioförste

och för ungar som lärde mig fånga en dag



jag skriver för cellgift och tankekraft

cellomusik på balkong när det skymmer

, för de poeter jag förälskat mig i

och för de jag aldrig visste hur att stanna



skriver för att jag ännu vet hur att älska

och för knäckebröd innan klockan är sju


för att galen är ännu ett sätt att överleva

och för att leva betyder ännu mer än så


för att ljung när det blommar blir bädd





och för att jag når dina fingrar i himmel där