Jag heter Sofie och är 17år. Jag älskar och skriva dikter, om allt som sker. Det brukar vara lugnande när tårarna rinner ner för kinden. Det är nu i tonåren då alla känslorna kommer fram och man känner sig helt dålig, att man inte behövs, man betyder inget och när kärleken sårar en. Så jag ber om ursäkt för alla mina jobbiga dikter, men jag behöver verkligen skriva av mig ibland, annars vet jag inte vad man ska göra mer. Men hoppas ni ändå gillar de, för de är skrivna direkt från hjärtat, och t.o.m. min gamla svenskalärare blev så rörd av det jag skrev. Jag inspirerar mina dikter framförallt från Danmark där jag tillbringar väldigt mycket tid, med helt underbara människor. JEG ELSKER DANMARK! Kommentera gärna och applådera :) Tack på förhand!<3

Bokmärken

Dagbok

Länkar