Melodi: "Torstigste bröder"


Flugige Povel, du lagt din penna ner
Andra må probera, kopiera
söka geniets ordvrängsmanér...
men din like finner ingen i Svithiod mer.
Din kokosnöt jag visserligen knäckte en kväll
genom en stöt... sjusärdeles blev just denna smäll!
Men likt naturbarn är jag ett skarn
som till dig mig söker när jag behöver nåt flarn...

Friherre Ramel, här tackas för espri
som hos dig jag funnit, orden runnit
fram liksom sirap, mångubbens skri
gav mig ledljus när du Lingonben gav energi...
Tack för ditt klur, det tröstar oss när tiden blir lång -
i ur och skur vi gnolar på din småfågelsång...
Även om natten söker man fnatt
Käre Povel, tack - du skänkte båd' småflin och skratt!

Nationaldagen blev märklig, må du tro!
Ack, vem kan väl fira eller svira
när sådan info kom i radio
att din penna nu för alltid har lagt sig till ro.
Mången poet och rolighetsminister nog finns
men ingen vet hur tomrummet ska fyllas, vi evigt minns
alla de gånger du sjungit loss -
gluggen mellan tänder tände en rysning i oss...
Sist jag nu dig sänder hälsning med tacksamhetsbloss!

(Hoppas du förlåter att jag genat genom melodin...)