Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

sjunde








kom mig
rusa mig

vada mig
var mig bara nära

var mig allt det
den sedan länge förlorade solen

inte kan vara



du är min sjunde katastrof
och jag dras med
i dina eviga efterdyningar



jag tänker inte klamra fast

vid vitt


om du för mig någon annanstans

















Fri vers av lyckeli
Läst 428 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2010-03-05 09:09



Bookmark and Share

  Carola Zettergren
Det är alldeles enastående bra poesi det här, jag tycker den förtjänar en klart mycket bättre kommentar en denna!:) Applåder!
2010-03-07

  micke marin
jag tänker inte klamra fast
vid vitt
om du för mig någon annanstans

Jag läser det igen och igen.. går ju inte ens att kommentera. Perfekt!
2010-03-07

    Lars Gullberg
Finns något stort här, något enormt
du förstår Lyckeli, du skapar poesi
och man reser gärna med.

Sju är ett magiskt tal

Tack och kram på dej
2010-03-06

    Tea Alex
Jag blir liksom lite gråtfärdig av den här dikten, vet inte om jag är ovanligt trött eller nåt....*fniss*
Det du skriver berör mig verkligen, men det vet du ju redan. :) Tack för ännu en fin text!
2010-03-05

  Gunnar Odhner
'Katastrof' tycker jag vittnar om humor och livserfarenhet hos den som skriver. Vad kan det nu bli för färger utanför det vita solljuset?
Ord som nästan är kropp.
2010-03-05

    ej medlem längre
Som vanligt lyser din vackra ärlighet till fullo även i denna
vackra text om kärleken........
2010-03-05

  Quasimodo
Här blir känslan som sommardyningar som brusar in över stränder och klippor, ger nytt och för med sig längtan till platser som tar emot.
2010-03-05
  > Nästa text
< Föregående

lyckeli
lyckeli