De svagt bakåtlutande stolarna i rummet gjorde att de kom längre ifrån varandra än det var tänkt. Det var svårt att böja sig framåt utan att falla tillbaka. Så de blev sittande i vinklar de inte kunde avhjälpa. Hon hade tänkt att vidröra hans hand, om hon hade fått tillfälle, men hennes händer blev krampaktigt lagda över bröstet. Det fanns ingen annan plats att ha dem, han satt precis på samma sätt. Hon började tolka det som om han inte var intresserad av henne. Kanske tolkade han henne likadant. Så reste hon sig plötsligt upp, gick fram och kysste honom.