Vad har villiga livet att offra

när dagen står tom

och så svart

Vilka viljor vill vi ska regera

när livet brinner ut och

det är natt

när barnen står ensamma ute

där ingenting funkar som det ska

när de ska skipa rättvisa

och inget i livet är bra

Jag hade barn som gick därute

fria men bundna ändå

livet gick dem förbi men

levde de gjorde ändå

vem ska finnas vem ska ta tag

när himlar gråter stilla

jag vet att det borde vart jag

som skyddat dem från det

som gjorde dem illa

Och jag har skulden tecknad över himlar

jag har sömnlösa nätter som svar

det är inte så lätt att veta

vart de är barna man har

när de vuxit sig stora jo, jag vet jag har letat

jag har ljugit för att få dem bort

men jag är bara ensam och livet

är förfärande kort

Om du ser en ungdom stå

i en busskur en värkande natt

frågade du undrade du om att

har du hem på din karta

letar din mamma efter dig

skulle du göra så eller var 

det inte din grej

och som natten gränsade till dag

skulle du sett

att väntan var över

att inget liv kom

oförberett

Och skulle du då tala

skulle du då skrika högt

skulle du då tala om att

de barnet hade jag mött

skulle du då säga till mig

att om jag visste skulle jag

och skulle jag ta till mig det

att någon sett och en dag

känna att jag gjorde allt som jag kunnat

för att binda livet fritt

skulle barnet då kunna säga

att det livet det var mitt

Man kan ofta begrunda

man kan tänka alla tankar om

när allt jag vill säga är

egentligen att jag bryr mig om

om du inte visste det, redan.

Vi är väsen på promenad

med hjärtan i var hand

det enda jag önskar är att

barna mina ska komma i land.