Hur snårigt är inte livet

fyllt av skogar och

djupa myrar

och inget alls vill sig

det finns inga varnande fyrar.

Havet är stort och kallt

och man hittar bara bort

och någonstans inom sig vet man

att man är sin egna sort.

Vid djupdykning finner man sig ensam

och man flyger utan led

och när ingenting (tror man) kan sänka sjunket skepp

så sänker det sig ännu mer.

Men inom ett trasigt hjärta och en själ i behov av sömn

så finns där ljus trots allt

där finns en osjungen dröm

Där finns det steg av levnad

ett hopp och en tro

en dag ska du faktiskt hitta

din egna räddande bro.